Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft.

The aim of this thesis is to examine the institutional effectiveness of the environmental institutions Helcom and the Mediterranean regime, by using Haas, Levy and Keohane's "the three Cs"; governmental concern, contractual environment, political and administrative capacity. The method used is a comparative analysis.This study takes into consideration the specific structural and economic factors that are prevailing in each region where the environmental regime operates. This study also takes into account the influence of the European Union as a factor that affects the environmental progress.By focusing the study on the line of conduct concerning hazardous substances by respectively regime this study shows that the institutional effectiveness is fulfilled in neither Helcom nor the Mediterranean Regime, although Helcom has been more successful. The lack of state capacity is the most restraining factor for both developing countries and countries in the transition towards being developed, to achieve a good environmental status of the sea. This study also shows that the European Union sometimes has a greater impact on the environmental progress in states, rather than the environmental regime in countries that were/are aspiring members, thus showing the ineffectiveness of the regime..

The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created.

 The aim and scope of this study is to describe the coordination of joint efforts concerning chemicals and hazardous substances in the Baltic Sea region, between the Swedish Chemicals Agency (KemI) and the land-based pollution group of the Helsinki Commission (HELCOM LAND). Based on the description of the coordination, the second aim is to discuss the consequences for the Swedish Chemicals Agency in its policy shaping work towards a nontoxic environment. A qualitative and descriptive case study method is used for this purpose. Theories of coordination and achievement-inducing criteria for environmental goals are applied to the case. Components and related processes of coordination are applied to the descriptive part of the study, whilst the achievement-inducing criteria are applied in the discussion.

In November 2007 the countries around the Baltic Sea signed the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The action plan was an initiative from HELCOM due to the environmental status in the Baltic Sea. The action plan implemented a new approach with measures targeting the whole ecosystem. Eutrophication, hazardous substances, biodiversity and maritime activities constituted the main segments. The parties were to establish national implementation plans to fulfil the BSAP goals, which shall lead to good environmental status in the Baltic Sea by 2021.  The aim of this thesis is to investigate the points in common regarding conceptions of eutrophication in the Baltic Sea between the management, the science, the media and the public.

Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.

The Baltic Sea, due to its special conditions, is a unique and vulnerable marine environment. There are many pressures that have an impact on the sea and one of the major problems is the extensive flow of nutrients from land. The most visible effect of the supply of nutrients is the annual algal blooms. One of the main sources of nitrogen and phosphorus supply is agriculture. Nutrient losses from arable land have been increasing as agricultural production has intensified. At the end of the twentieth century an increased awareness of these problems led to the formation of organizations such as HELCOM and Baltic 21.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

The Baltic Sea is threatened by eutrophication that largely is due to nutrient leaching from farmland within the catchment area. To solve this problem the surrounding countries cooperate within various configurations such as HELCOM and the EU-financed project Baltic Compass. Poor manure management in Russia has been discussed frequently the last couple of years. A literature review of different types of reports and legal acts is the core of this degree project which has been performed in connection to two ongoing research projects financed by EU (Baltic Compass) and SIDA. It is supplemented with interviews with Swedish agricultural consultants and travel reports from two occasions when I had the opportunity to discuss with Russians active within the agricultural sector. Different hypotheses were investigated and discussed. The environmental debate in Russia is quiet and there is a widespread approach that economic profit always trumps environmental concern ? a Soviet heritage that influence the Russian agriculture considerably. The Russian legal acts on stable manure management focus mainly on sanitary questions and only secondary on nutrient leaching.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.

Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det­­ för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade bottensediment.